Vilka städer finns i Västmanland? I den här artikeln kan du läsa mer om Västmanlands städer och kommuner. Längre ner hittar du även en lista med större tätorter i Västmanland och svar på vanliga frågor.
Västerås är största staden i Västmanland med 128 534 invånare. Notera att stad inte längre används officiellt sedan kommunreformen 1971.
Innan dess krävdes stadsrättigheter för att orten skulle räknas som stad. På listan med städer i Västmanland är det således enbart städer med stadsrättigheter som finns med. Andra större tätorter är listade längre ner i alfabetisk ordning.
Städer i Västmanland
Arboga
Arboga har länge varit en viktig handelsplats i Västmanland och staden fick stadsrättigheter redan på 1200-talet och är därmed Västmanlands äldsta stad.
En av de mest kända händelser i Arboga är det mötet som klassas som Sveriges första riksdag år 1435, där Engelbrekt Engelbrektsson utsågs till rikshövitsman. Arboga var en mycket viktig stad i Sverige under medeltiden, men efter grundadet av Lindesberg och Nora fick staden en minskad betydelse i Västmanland.
I modern tid har Arboga profilerat sig som en industriort och tätorten har 10 800 invånare. Inom Arboga kommun bor det 14 101 personer enligt SCB:s senaste folkräkning.
Fagersta
Fagersta fick stadsrättigheter så sent som 1944 och är därmed den yngsta staden i Västmanland. Järnhantering har funnits i området sedan medeltiden, men orten Fagersta har sin början i stångjärnshammaren som anlades 1611 vid Kolbäcksån.
Detta var början till Fagersta Bruk, som länge var det som drev orten framåt. På 1700-talet bodde endast 80 personer i Fagersta och allt kretsade då kring bruket. Stadens expansion började emellertid på 1800-talet där Fagersta Bruk blev ett internationellt erkänt järnbruk.
I början av 1900-talet börjar staden växa i takt med fler arbetarbostäder, där staden delades upp i en idyllisk del på ”Andra Sidan” som var ämnad för tjänstemän och direktörer samt den östra delen som var till för arbetarna.
Tätorten Fagersta har 11 780 invånare och inom kommunen med samma namn bor det 13 319 personer.
Köping
Köping har haft stadsrättigheter sedan 1300-talet, men omnämns redan år 1257 som Laglösaköping. Det var främst på 1500-talet som staden fick ökad betydelse tack vare stångjärnsexporten.
Utvecklingen fortsatte sedan under 1600-talet med många nyinflyttade då Köping fungerade som utskeppningshamn för järn till Stockholm från Bergslagen. På 1700-talet stagnerade Köpings utveckling och så förblev det fram tills slutet av 1800-talet då Köping återigen expanderade med ökad tillväxt och folkmängd.
Tätorten Köping har 18 711 invånare och inom kommunen bor det 26 195 personer, där även tätorterna Kolsva och Munktorp ingår.
Lindesberg
Lindesberg fick stadsrättigheter 1643 och kallades från början för Lindesås. Bebyggelse runt orten har troligtvis funnit i över 1000 år, men det är först på 1300-talet som orten nämns i skrift i samband med en stadga av kung Magnus Eriksson, som meddelade att bergslagsorterna skulle ha samma lag och rätt som Norgbergs bergslag.
De äldsta masugnarna som påträffats är ifrån 1100-talet och en större framställning av järn i hyttor började med stor sannolikhet långt tidigare än det år som Lindesberg fick stadsrättigheter.
Ortens betydelse ökade på 1500-talet och fortsatte även under 1600-talet där borgare från Arboga och Örebro bedrev handel. Stadens största expansion skedde i samband med att Lindesberg fick järnvägsförbindelse på 1870-talet. Därefter utökades stadens metall- och verkstadsindustri under 1900-talet.
Tätorten Lindesberg har 9 718 invånare och inom kommunen med samma namn bor det 23 657 personer.
Nora
Nora ligger inom landskapet Västmanland, men som tätort tillhör staden Örebro län. Fram tills 1600-talet var ortens folkmängd och betydelse relativt blygsam. År 1540 fanns det endast 12 skattebetalande hushåll i Nora kyrkby.
Noras utveckling som stad började under Drottning Kristinas förmyndarregering på 1600-talet, men den stora tillväxten kom på 1800-talet när järnvägen kom till Nora. Järnvägsförbindelsen ökade stadens betydelse enormt och både bergsbruket och järnhanteringen fick ett stort uppsving med ökade möjligheter.
På 1900-talet forsatte utvecklingen framåt för staden med nya och moderniserade fabriker, banker, skolor och sjukhus. Idag är Nora ett populärt turistmål som även räknas som en av Sveriges tre trästäder tillsammans med Eksjö och Hjo.
Tätorten Nora har 6 653 invånare och är därmed Västmanlands minsta stad. Inom Nora kommun bor det 10 720 personer.
Sala
Sala fick stadsrättigheter 1624 efter att ha växt fram som en gruvby under 1500-talet. Här finns Sala silvergruva, som länge var Sveriges största producent av silver.
Gruvan fick stor betydelse för Sverige under Gustav Vasas tid på 1500-talet och det dröjde inte länge innan området var för litet för bosättning. Än idag har stadens centrala delar äldre bebyggelse som är bevarad.
Under 1800-talet skedde en större befolkningsökning från 2262 personer år 1810 till 5753 personer år 1890. Tätorten Sala har 13 608 invånare och inom kommunen bor det 22 998 personer.
Västerås
Västerås är både den äldsta och största staden i Västmanland med 128 534 invånare boendes inom tätorten. Staden har officiellt funnits sedan 990 och är därmed en av Sveriges äldsta städer.
På den tiden hette staden Aros, som kan översättas till åmynning från fornnordiska. Med tiden blev staden känd som Västra Aros och det är härifrån som det moderna namnet Västerås har sina rötter ifrån.
Redan under medeltiden var Västerås en av Sveriges största städer och flera av stadens gamla kyrkor uppfördes under denna tidsperiod. Den enskilt största händelsen i staden är det som kallas för Slaget om Västerås, där Gustav Vasa och hans dalkarlar drabbades samman med danskarna.
Stadens stora utveckling kom dock i samband med industraliseringen, där Västerås ökade i både folkmängd och storlek i rask takt. Under 1900-talet startade ett flertal större företag sina verksamheter här, bland annat ICA-gruppen och H&M.
Större tätorter i Västmanland
Nedan kan du se en lista med större tätorter i Västmanlands län. Inom landskapet Västmanland finns även tätorterna Nora, Kopparberg, Lindesberg och Hällefors.
- Västerås
- Köping
- Sala
- Fagersta
- Hallstahammar
- Arboga
- Surahammar
- Kungsör
- Norberg
- Skultuna
- Kolbäck
Kommuner i Västmanland
Nedan kan du se en lista med de tio kommuner som ingår i Västmanlands län. Inom landskapet Västmanland finns även Hällefors kommun, Nora kommun, Lindesbergs kommun och Ljusnarsbergs kommun.
- Arboga kommun
- Fagersta kommun
- Hallstahammars kommun
- Kungsörs kommun
- Köpings kommun
- Norbergs kommun
- Sala kommun
- Skinnskattebergs kommun
- Surahammars kommun
- Västerås kommun
Vanliga frågor och svar
Vilken är den äldsta staden i Västmanland?
Västerås är den äldsta staden i Västmanland med stadsrättigheter sedan 1200-talet.
Vilka städer finns i Västmanland?
I det svenska landskapet Västmanland finns sju städer: Arboga, Fagersta, Köping, Lindesberg, Nora, Sala och Västerås.
Vilka tätorter finns i Västmanland?
Kungsör, Surahammar, Skultuna, Norberg, Kolbäck och Hallstahammar är några av Västmanlands större tätorter utöver de sju städerna.
Har du besökt några städer i Västmanland? Lämna gärna en kommentar och skriv vilken som är din favorit!