Att räkna på norska är egentligen inga konstigheter så länge man kan räkna på svenska. Det är inte några större skillnader, utan det är främst stavningen och uttalet som skiljer sig åt.
Enligt det nya sättet att räkna så följer norska och svenska räkneord samma logik till skillnad från det danska räknesättet som till viss del har en annorlunda uppbyggnad.
I den här artikeln går jag igenom hur man räknar från 0 till 1000 på norska. Nästa gång du reser till Norge kan du med säkerhet räkna på norska istället för att säga siffrorna på svenska.
Norska siffror – 0 till 10
Nedan kan du se hur man räknar till 10 på norska. Det är mer eller mindre samma räknesätt som på svenska fast med en liten skillnad i stavning och uttal.
| Svenska | Norska |
| Noll | Null |
| Ett | En |
| Två | To |
| Tre | Tre |
| Fyra | Fire |
| Fem | Fem |
| Sex | Seks |
| Sju | Sju/Syv |
| Åtta | Åtte |
| Nio | Ni |
| Tio | Ti |
Norska siffror 11 till 20
Nedan kan du se hur du räknar på norska från 11 till 20. Inte heller detta är något komplicerat.
| Svenska | Norska |
| Elva | Elleve |
| Tolv | Tolv |
| Tretton | Tretten |
| Fjorton | Fjorten |
| Femton | Femten |
| Sexton | Seksten |
| Sjutton | Sytten |
| Arton | Atten |
| Nitton | Nitten |
| Tjugo | Tjue |
Räkna till 100 på norska
21 – 29
Tjugo heter tjue på norska och att räkna från 21 – 29 fungerar mer eller mindre som i Sverige där tiotalet kommer först och entalet därefter. Tjugoett blir alltså tjueen och tjugonio heter tjueni.
På riksmål säger man tyve och vill du säga tjugoett enligt det gamla räknesättet så säger du istället en og tyve.
30 – 39
Trettio på norska heter tretti. Och det är bara att räkna vidare från 31 till 39 på samma vis. Vill du säga 33 så heter det trettitre och 38 heter trettiåtte.
På det gamla sättet att räkna på norska enligt riksmål så heter trettio tredve och 33 blir då tre og tredve istället för trettitre, som är det nya sättet att räkna på norska.
40 – 49
Fyrtio heter førti på norska. Således blir det alltså førtifem ifall du vill säga 45 och skulle du vilja säga 42 så säger du førtito.
På riksmål säger man førr när man vill säga fyrtio. Och enligt det gamla räknesättet skulle 45 då bli fem og førr och 42 blir to og førr.
50 – 59
Femtio på norska heter femti. Även här följs samma mönster. 54 blir alltså femtifire och 56 heter femtiseks.
60 – 69
Sextio på norska heter Sektsi. Här räknar du sekstien, sekstito, sekstitre, sekstifire, sekstifem, sekstiseks, sekstisju, sekstiåtte, sekstini.
70 – 79
Sjuttio på norska heter sytti. De norska räkneorden mellan 71 och 79 är syttien, syttito, syttitre, syttifire, syttifem, syttiseks, syttisju, syttiåtte, syttini.
80 – 89
Åttio på norska heter åtti. Samma mönster följer även här med tiotal följt av ental. Åttien, åttito, åttitre, åttifire, åttifem, åttiseks, åttisju, åttiåtte, åttini.
90 – 99
Nittio heter nitti på norska. Räkna vidare enligt samma princip: Nittien, nittito, nittitre, nittifire, nittifem, nittiseks, nittisju, nittiåtte, nittini.
Räkna till 1000 på norska
Hittills har du lärt dig norska siffror från 0 till 100. Nu är det dags att kika på hur det går till när man räknar hela vägen upp till 1000.
Inte heller detta är särskilt komplicerat jämfört med att räkna på svenska. Något som skiljer är när man ska säga ett hundratal + ett ental eller tiotal. Exempelvis säger man etthundreogfem ifall man vill säga 105 på norska.
På samma vis blir det ifall du skulle vilja säga 250. Då blir det to hundre og femti. Skulle du vilja säga 359 så blir det tre hundre og femtini. Man säger alltså först hundratalet och därefter tiotal och ental.
| Svenska | Norska |
| Etthundra | Hundre |
| Tvåhundra | To hundre |
| Trehundra | Tre hundre |
| Fyrahundra | Fire hundre |
| Femhundra | Fem hundre |
| Sexhundra | Seks hundre |
| Åttahundra | Åtte hundre |
| Niohundra | Ni hundre |
| Tusen | Tusen |
Det gamla sättet att räkna på norska
Det som du nu har lärt dig är det nya sättet att räkna på norska. Dock finns det flera i Norge som fortfarande använder det gamla räknesättet, vilket innebär att man sätter entalet före tiotalet.
Femtiofyra kan således sägas som både femtifire eller fireogfemti. Detta gäller alla tal mellan 20 och 100. Som svensk kan det gamla räknesättet med norska siffror upplevas som något förvirrande.
25 kan alltså sägas som både tjuefem eller fem og tyve. På samma vis kan 69 sägas som sekstini eller niogseksti och 33 blir då tre og tredve.
Ha detta i åtanke då det kan variera vilka norska räkneord som används beroende på var i Norge man befinner sig. Framförallt äldre norrmän använder sig av det traditionella räknesättet.
Mer läsning från Norge
Har du fler frågor om att räkna på norska? Lämna gärna en kommentar nedan.