Öländska ord och uttryck - Stor lista för nybörjare

Att lära sig ett par Öländska ord och uttryck kan vara en bra idé om man ska flytta till Öland eller iallafall en kul grej om man ska resa dit.

Öländska är en samling av olika ölandsmål som talas på Öland. Något som är gemensamt över hela ön är långstaviga ord som innehåller korta I och Y, som blir till E och Ö.

En charmig dialekt som särskilt utmärker sig för sitt uttal och skillnader mellan olika delar av ön, trots en relativt liten storlek jämfört med andra landskap i Sverige.

I den här artikeln får du lära dig traditionella ord från Öland och mer om den charmiga Öländskan och dess skillnader mellan norra och södra delen.

20 klassiska ord från Öländska

Ifall du har rötter från Öland så har du säkerligen hört de flesta av dessa öländska ord förut, om inte så får du bakläxa.

Gräbba = Flicka (södra Öland)
Fänta = Flicka (norra Öland)
Jålk = Pojke
Bollhorva = Fotbollsplan
Skumme = Mörker
Össel = Ogräs
Stofögo/Stoôfôgo = Kräsen, Högfärdig
Tykännas = Vara blyg för främmande
Hörk/Höörke = Pigg, frisk, kry
Mödryg = Lat, bekväm av sig
Glipp = Skvätt, slurk
Myyck/mööck = Mycket
Söka/Söke = Må illa
Fåk = Snöstorm
Afse = Aftonen
Buktrissa = Rundmagad
Dörvel = Örfil, smäll
Heminte = Hemma
Gradstock = Termometer
Fnôte = Småregn

Öländska uttryck

Om du reser runt på Öland kommer du möjligtvis att få höra ett par av dessa öländska uttryck.

På hippedippen = Nästan, På vippen
Aank på/Anke på = Ångra sig
På linkehåll = I närheten
Bre opp = Bädda upp
Emmen ja örke = Ta i så mycket jag orkar

Mer om Öländska

Öland är beläget i Götaland, men Ölandsdialekterna tillhör ändå sveamålen. Detta är ett historiskt arv som också bekräftar att Öland varit en viktig handelsplats under en lång period.

Dialektgränsen på Öland är inte helt satt i sten, men något som står klart är att den nordliga öländskan influerats av de nordöstra delarna av Sverige, tack vare de gamla sjöfartsförbindelserna.

Det var framförallt svearna som handlade med Ölänningarna, därav har sveamålen varit med och influerat Öländskans utveckling, även om västra delen har inflytande från götamål och södra delen av sydsvenska dialekter.

Vidare finns ytterligare en avdelning mellan västra och östra sidan av ön. Detta beror till största del på Alvaret, som är ett stort och brett område med alvarmark. Västra sidan har i större utsträckning haft kontakt med fastlandet, medans östsidan varit mer isolerad genom tiderna, särskilt under vintern.

En annan likhet med fastlandet som återfinns i Öländskan är att R ofta vokaliseras efter vokal. Dock finns det skillnader beroende på vilken del av Öland man befinner sig. I norr skiftar det till ett a-ljud medans det i söder skiftar till ä-ljud.

Öländskan utmärker sig särskilt genom uttalet och något som är särskilt typiskt är dubbelbetoningen av vokaler. Många av de öländska orden finns även i andra delar av Sverige, men uttalet skiljer sig åt på Öland.

Norra Öland

Norr om Runsten socken är det större andel som pratar med tungspets-r. Ett annat särdrag är att N-et faller bort vid substanstiv i singular form med en svagt betonad vokal. Exempelvis säger Åa istället för Ån i norr, eller boken som blir till boka.

På norra Öland säger man fänta om flicka, vilket är skillnad mot södra Öland där flicka heter gräbba.

Andra typiska dialektdrag för den nordliga öländskan inkluderar Tjockt L-ljud och att man tar bort t i bestämd form singular. Ljuset blir exempelvis Ljuse och Huset blir till Huse.

Mellersta Öland

I den mellersta delen av Öland är det inte ovanligt att G blir till J efter vokal. Exempelvis Skog som blir till Skoj, vilket tros vara en effekt av influenserna från Kalmarregionen.

Södra Öland

Kring Runsten socken och söderut använder många så kallade tungrots-r, som är ett utpräglat drag från de sydsvenska dialekterna så som Skånska och Blekingska.

Till skillnad från den norra delen behåller man också N-et vid substantiv i singular form utan att göra om ändelsen till feminimum form.