Skip to Content

Norrländska ord och uttryck – Stor lista för nybörjare

Norrländska ord och uttryck – Stor lista för nybörjare

Om du planerar att resa till Norrland inom kort så kan det vara en bra idé att lära sig ett par norrländska ord och uttryck. Här har jag samlat ihop ett ”norrländskt” lexikon som garanterat kommer underlätta och göra resan roligare. 

Men tänk också på att Norrland inkluderar ett stort område och det finns ingen enhetlig dialekt, utan istället är det en rad olika norrlandsmål som talas runt om i landsdelen. Dessa kan skilja sig en hel del, även om det finns många likheter. 

Ifall du har norrländska föräldrar eller är född och uppväxt i Norrland så kan du passa på att fräscha upp din norrländska! Många av dessa ord och uttryck från Norrland är riktigt bra och kommer väl till hands. 

20 klassiska ord på Norrländska

Om du har föräldrar från Norrland har du säkerligen hört de flesta av de här från norrländska mål förut, särskilt om du har rötter från Sundsvall, Luleå, Piteå, Umeå, Gävle och Östersund m.fl. 

  • Huvvaligen = Usch (eller som förstärkningsord, e.x ”åh herregud”)
  • Övervänt = Att man väntat för länge, så länge att man blivit less
  • Sekig = Att vara långsam
  • Pjöller = Prat
  • Stinta = Flicka
  • Karra = Godis/Karameller
  • Paltkoma/Paltschvimmen = Proppmätt
  • Ofarit = Inte åkt än
  • Ids = Orkar
  • He = Lägga, ställa, sätta
  • Fördan = Förrigår
  • Schjoo (inandnings-jo) = Betyder att man håller med, men kan användas till lite allt möjligt
  • Bakanför = Bakom
  • Oslög = Klantig
  • Sno = Vända
  • Hajna/Hojna = Han/Hon
  • Pärer = Potatis
  • Kusar = Småkryp
  • Hänne = Här
  • Hurven = Rysning som sprider sig genom kroppen
Personer som pratar norrländska

Bild: Peter Ekvall / Shutterstock.com

Norrländska uttryck 

Här är några klassiska uttryck från Norrland som kan komma väl till hands.

  • Varsch har du hett den? = Var har du lagt den?
  • Men nanting = Ja verkligen
  • Tjå sig = Lugna ner sig
  • Hoven droven = Huller om buller
  • Just så pass = Nätt och jämt
  • Vi ska fara på affären = Vi ska åka till affären
  • Jag ids int = Jag orkar inte
  • Leva om = väsnas
  • Låt maten tysta mun = Knip igen och ät din mat
  • Fjöl av = Håll käft
  • Jo, varsbakom = Det kan du inbilla dig någon 
  • Ska jag måsta? = Måste jag?
  • Henan o danan = Här och där
  • Vars någerst = Var någonstans

Mer om norrländska

Norrländska är ett samlingsbegrepp för dialekter som talas i landsdelen Norrland, som täcker cirka 60% av Sveriges landyta. De norrländska målen har en del gemensamma drag, bland annat är det många som har främre sje-ljud.

Det är också vanligt att man sätter samman adjektiv och att vokalen på slutet tar bort. Många norrländska mål har även ett bortfall av -er. Exempelvis säger man hon spring (hon springer) eller hon bit (hon biter). 

Olika karaktärsdrag kan skilja sig mellan olika delar av Norrland och framförallt har de medeltida socknarna haft en stor roll i hur dagens norrländska formats i olika områden.

En annan orsak till att det skiljer sig beror på att det var många nybyggare som kom till norrland på 1700-talet och 1800-talet. Dessutom fanns de många som hade samiska eller finska som modersmål, vilket också bidragit till en språkblandning och uppkomst av nya norrländska dialekter. 

Norrländska må utgöras av flera olika Norrlandsmål, men kan alltjämt räknas som en av Sveriges mest ikoniska ”dialekter” där bland annat skånska, göteborgska, värmländska, småländska och gotländska kan nämnas, även om Norrland täcker ett betydligt större område. 

Andra norrländska ord

  • Pumla = Julgranskula
  • Lengräddad = att någon inte är så smart
  • Vorte = Blev
  • Kaggerhänt = Att man lätt tappar saker
  • Fische = Gylf
  • Lägda = En åker 
  • Bäges = Bråka
  • Snåttra = Hjortron
  • Fara = Åka någonstans
  • Rabbe = Gnugga
  • Fjollträsk = Nedsättande benämning på Stockholm
  • Nå = Några
  • Doppa = Fikabröd
  • Obra = Att något inte är bra
  • Börs = Plånbok
  • Varsch = Var då
  • Blö = blöda
  • Jomenvisst = Javisst
  • Skvel = Gråta
  • Sörsia = Södra sidan
  • Pärstampa = Potatismos
  • Körrgårn = Kyrkogården
  • Bängla = Krångla
  • Kasch = Kasse
  • Bron = Veranda
  • Gode = Används för att säga väldigt eller jävligt
  • Huga = nämen, ojdå
  • Svellut = För mycket eller för struligt
  • Sjosig = Gottesugen
  • Snöra = Kasta
  • Ossit = Ingenting

Norrländska mål

Nedan kan du se de olika grupperna över norrländska mål som i sin tur utgör det man kallar för norrländska. Dessa är spridda över de olika områdena och även inom varje mål kan det finnas lokala dialekter. 

Ett sådant exempel är Kalixmäl där både Överkalixmål och Nederkalixmål ingår, eller Lulemål som utgörs av Nederlulemål, Överlulemål och Rånemål.

  • Kalixmål
  • Lulemål
  • Pitemål
  • Nybbygarmål
  • Nordvästerbottniska mål
  • Sydvästerbottniska mål
  • Ångermanländska mål
  • Medelpadsmål
  • Jämtmål
  • Hogdalsmål
  • Hälsingemål

Hur många av dessa norrländska ord och uttryck kände du till sedan tidigare? Lämna en kommentar nedan!

Lisa

Friday 16th of February 2024

vi har ju också kogamoj - Harskrank

Kerstin bergström

Wednesday 3rd of May 2023

Hej Känner igen 75% Tycker detta är trevligt Henan och denna

Marie

Thursday 20th of April 2023

Någon som vet vart ordet "hägda/hägde" har sitt ursprung? Jag är van hemifrån sen liten att min mamma sa att vi skulle hägde på diverse olika saker när hon menade att vi skulle hushålla. Har inte träffat på så många som hört det, så undrar vart det kommer ifrån?

Sture Johansson

Saturday 21st of January 2023

Om man vill fördjupa sig i Lulemålet finns ett ordlexikon utgivet av Jan-Olov Nyström (sök på antikvariat). I fb-gruppen Vi som gillar Lulemålet finns gott om inlägg på dialekt.

Ernst-Timmy

Wednesday 11th of January 2023

Dialekterna längst med Norrlandskusten följer älvarna.

T.ex så har en Lulebo och en bodensare en mer närbesläktad dialekt än t.ex en Lulebo och pitebo.

Förut levde vi till stor del längs med älvarna, självklart finns det undantag men va fan ska vi me de till. Hähä. Skoja. Iaf. Söderut bortanför älvarna så rörde sig människor i cirklar istället.

Så tydligt om en reser uppåt (eller neråt) kusten. Dialekterna byter karaktär nå eljest. Det upplever ju iaf vi som är födda eller bott länge i typ ume eller lule eller vars du nu byggt farstun och hett perkulatorn.

Söderut är uppdelningarna mindre påtagliga eftersom alla mest bänglar med deras julgranskulor och öppnar surströmmingsburken både inomhus och (huva) ovanför vattenytan.

Man har hett sig bort te nå kamrater utanför schtan och så har de bänglat upp strömmingen lite vars som helst. Int går de å stanna kvar där int.