Skip to Content

Halländska ord och uttryck – Stor lista för nybörjare

Halländska ord och uttryck – Stor lista för nybörjare

Att lära sig ett par Halländska ord och uttryck kan vara en bra idé om man ska flytta till Halland eller en kul grej om man ska resa dit. 

Halländska är en svensk dialekt som inkluderar de dialekter som talas runtom i Halland. Dessa brukar delas upp i Nord- och Sydhalländska dialekter med en ungefärlig gränsdragning från Varberg och österut.

Något som är utmärkande för halländskan är att vissa bokstäver mjuknar. P blir till B medans T blir till D och K blir till G. Exempelvis säger de flesta hallänningar piba istället för pipa, eller gada istället för gata och kaga istället för kaka.

I den här artikeln får du lära dig halländska ord och uttryck, men också mer generellt om halländskan och dess ursprung samt hur det kan skilja sig mellan olika delar av Halland. 

20 klassiska ord från Halland

Ifall du har rötter från Halland så har du säkerligen hört de flesta av dessa halländska ord förut, om inte så får du bakläxa. 

  • Kjeligt/Tjeligt = Tråkigt
  • Bangen = Rädd.
  • Fesen = Taskig, opålitlig, oärlig.
  • Hång = Girig, Sniken, Snål.
  • Sluna = Försvinna.
  • Sjabba = Gräla/pladdra.
  • Gohällig = Trevlig, sympatisk, gemytlig
  • Orkehull = Överskottsfett (med en positiv klang).
  • Krapp = Trång.
  • Enveten = Jobbig
  • Måckligt = Bekvämt.
  • Doskvær = Ruskväder.
  • Horrevind = Vind som susar förbi snabbt eller en virvelvind.
  • Hinn dan = Häromdagen.
  • Hi/Hu = Han/Hon.
  • Gronna = Fundera.
  • Fyle = Uttryck för fjäderfä, men även för “pack” och dåligt folk.
  • Goenisse = Hustomte
  • Hydda = Städa, Putsa, Pryda
  • Hålsolten = Vrålhungrig

Halländska uttryck

Om du reser runt i Halland kommer du med all säkerhet att höra ett par av dessa halländska uttryck.

  • Bangar du? = Vågar du inte? Ska du inte fullfölja det du sa/lovade?
  • I jåns = Alldeles nyss
  • Sjanne meg = Usch då
  • Tocka deg = Flytta dig
  • Dura te = Slumra till
  • Att få främmat = Få besök/gäster
  • Dabba sig = Att begå ett misstag
  • Dratta = Ramla
  • Droffsa = Springa med långsamma eller tunga steg
  • Dråse = Hög
  • Hua sig = Lugna ner sig
  • Ormatyg = Något som ställer till med bekymmer och besvär

Mer om halländska

Idag säger man att halländska är en dialekt av rikssvenskan, men faktum är att halländskan funnits längre än dagens rikssvenska som egentligen bör beskrivas som en form av de nordiska språk som tidigare talades i regionen. 

En del menar att Halländska är en blandning av svenska och danska, då det tidigare var danskt. Men det ger ändå inte hela bilden om hur den moderna halländskan kommit till. 

Med tiden har halländskan influerats av både danska och svenska samt andra närliggande dialekter så som skånska och göteborgska. På 1600-talet skedde en försvenskning av landskapet och framförallt hade kyrkan stor betydelse för språkutvecklingen under denna period, då man talade svenska i kyrkan.

Samtidigt tvingades hallänningarna att utbilda sig i det svenska språket, både skriftligt och talmässigt. Försvenskningen har fortsatt, men trots detta finns ändå halländska kvar som en sydsvensk dialekt i dagens Sverige

Även ett östdanskt arv finns kvar där g blir till j eller v/w när man pratar. Exempelvis säger man tröj istället för trög eller väj istället för väg. Något annat som är typiskt för nästan hela Halland är att ord som innehåller ju blir till y istället. Exempelvis blir ljus till lys och bjuda blir till bya. 

Man brukar även uttala I och Y som E och Ö. Kyrka är ett typexempel på detta som uttalas körka, eller disk som uttalas desk. Och precis som i skånskan uttalar man vissa ord med U som O istället. Exempelvis säger man togga istället för tugga. 

Sydhalländsk dialekt

Något som är särskilt utmärkande för den sydhalländska dialekten är att man vokaliserar bokstaven r och ersätter den med en diftong. Det tydligaste och mest kända exemplet på detta är ordet gurkburk, som mer eller mindre uttalas som guekbuek på sydhalländska. 

Nordhalländsk dialekt

I de norra delarna av Halland är den så kallade götaregeln särskilt utmärkande, vilket innebär att man använder tungrots-r. Norr om Tvååkersgränsen vid Varberg är det även vanligt att man har ett tjockare L medans man har ett tunnare L i söder.

Något annat som skiljer den norra och södra delen av Halland är att n-et försvinner från vissa substantiv. Detta förekommer främst norr om Varberg. Exempelvis blir musen till musa och solen blir till sola. 

Likheter med skånska

Med tanke på Hallands och Skånes gemensamma förflutna där man tillhört Danmark är det kanske inte så märkligt att många halländska ord och skånska ord har samma betydelse med liknande uttal. 

Några exempel på ord är rälig (ful eller väldigt äckligt), påg (pojke), tös (flicka), flabb (mun), bloa (blöda), Grina (skratta), tradig (trist), fösa (släpa/driva framför sig) och mög (skit) bara för att nämna några.

Utöver själva orden finns det ett flertal likheter i hur man uttalar orden på halländska och skånska, så som ble, lide och flua. Dock låter det olika när en hallänning och skåning säger orden, även om man kan ana att det rör sig om samma ord. 

Kända personer med halländsk dialekt

  • Per Gessle
  • Carl Bildt
  • Bengan Johansson
  • Thomas Petersson
  • Annika Andersson
  • Sara Löfgren
  • Basshunter

Halländsk ordlista

Nedan kan du se en lista med halländska ord i alfabetisk ordning. Ett ord som är ganska intressant är Aina, som i moderna tider blivit ett slangord för polisen i så kallad orten slang

Flera av dessa ord förekommer även i andra dialekter, framförallt i Skåne och på Bornholm där orden har samma betydelse och ursprung. 

  • Agårr = Åker
  • Aina = Ensam
  • Alleredan = Redan
  • Binne/binge = Handstickning
  • Boa = Affär
  • Bonn = Botten
  • Branngul = Orange
  • Bränne = Ved
  • Brige = Besvär
  • Brigesam = Besvärlig
  • Däga = Flicka
  • Dägakräk = Flickstackare
  • Ente = Inte
  • Faelkafora= Folkvett
  • Fastlagsbulle = Semla
  • Fjåne = En dåre
  • Fjoletter = Tokig, mycket skämtsam.
  • Flane = Någon som är påflugen utan eftertanke
  • Förveten = Nyfiken
  • Gaorboar/Gaurboar = Grannar
  • Gloffa = Tomrum
  • Gostånnt = Gott om tid
  • Hiad/Hied = Ivrig
  • Hialös = Otålig
  • Hinnbär = Hallon
  • Håler = Urholkad, tom
  • Illavåren = Elakartad, dålig
  • Jisses = Jösses
  • Jirig = Tidig
  • Jämte = Bredvid
  • Kjänning = En bekant person
  • Käravåren = Stolt
  • La = Väl 
  • Laj = Att man är trött på något/någon
  • Laungavi = Långsint
  • Ladder = Innetofflor.
  • Litta = Lite
  • Lig = Utmärkt
  • Ly = Lugn
  • Läcka = Stänga
  • Löske = Lös
  • Marne = Morgon
  • Mölla = Väderkvarn
  • Patte = Bröst
  • Pesseträngd = Kissnödig
  • Pinnso = Igelkott
  • Plada = Fläck
  • Praden = Pratsam
  • Pölsa = Korv
  • Pötta = Skål
  • Raddet = Dålig
  • Sär = Sur, grinig
  • Schossta = Andas tungt/häftigt
  • Skräppa = Skryta
  • Speda = Trästicka
  • Spänska = När man pratar tillgjort utan dialekt
  • Strybaknuda = Adamsäpple
  • Sviskon = Katrinplommon
  • Träbonna = Trätofflor
  • Vann = Vatten

Andra dialekter i Sverige


Kan du fler halländska ord och uttryck som du tycker borde finnas med på listan? Lämna en kommentar nedan!

Att göra i Girona
Att göra i Girona (Spanien) - 15 Sevärdheter och Aktiviteter
← Läs föregående inlägg
Blekingska ord
Blekingska ord och uttryck - Stor lista för nybörjare
Läs nästa inlägg →

Eva Wall

Sunday 22nd of August 2021

Mina föräldrar växte upp i Halmstad och kallade ibland personer Kärsing. Vet inte hur det stavas men det verkade betyda något negativt om personen. Skulle uppskatta vad.

Margareta Haraldsdotter

Tuesday 23rd of February 2021

Jag är uppvuxen i Söndrum och vi sade också gensare om en tjock tröja.

Lennart Kareld

Thursday 10th of December 2020

Min mormor sa t.ex hinsian= andra sidan. Hon talade utpräglad halländska, bodde i Vessigebro.

Sveas däga

Tuesday 8th of December 2020

Dessa ord förekommer i Morup och Glomme Kåntävjja Manet Brännebobbla Brännmanet Pinnasu Igelkott

anders j

Tuesday 8th of December 2020

Jirig = Tidig står det... men jirig=småsnål..pyta=höna, radde=disktrase, jörper=potatis, och binge är inte Handstickning utan en större trälåda man hade säd potatis äpple och dyl i..